Igår var jag i Sthlm och sprang Lidingöloppet, 30km i tuff terräng. 

Jag var inte så Pepp på att springa loppet igår när jag väl var framme, det hade nog med att göra att jag vet hur tufft detta loppet är! Tiden gick och helt plötsligt var det min tur att starta. Första 3km var sådär innan jag kom in andningen. Sen var det helt underbart. Det gick som en dans på rosor fram till 23km sen var det dags att börja kriga. Den sista 7km kändes som att det tog flera timmar. 

Förra året sprang jag in på 3.22 i år 3.20 inte någon sjuk förbättring men en liten:) 

Jag träffade en herre igår men nästan sprungit alla 51 åren som lidingöloppet har pågått. Iår spring han sin 50:de gång. Förra året fyllde hans fru 75år så han hade bjudit ut henne på en kryssning. Det kallar jag för en riktigt kämpe!! 

    

sitter i bilen 42 mil enkel resa:)

 
 

första 12km känner mig stark

  

i mål!

  

vilken krigare!!